kyrkstigen

En blogg om mitt liv som 4-barnsmorsa i en liten by i Dalarna.....

Frihet!

Publicerad 2014-08-27 19:32:56 i Allmänt,

Hittade denna underbara film på youtube och vill dela med mig.
 
Sue Austins ord berörde mig djupt. Att människor inte längre ser henne med samma ögon och talar på samma sätt till henne efter att hon fått sin sjukdom och sin rullstol. Yttre faktorer, samma människa, samma själ. Vilken frustrerande tanke och känsla! Hur ofta upplever vi inte detta i vår vardag genom våra egna handlingar, tidningar, radio, TV och (faktiskt) skolan. Hur ofta önskar jag inte att vi kunde vara totalt fria från denna påverkan och se det som finns innanför istället. Att se någon i ögonen är att se en del av dennes själ.
 
Hon använder sedan det hon kan och det hon lär sig till att skapa, på sitt eget sätt. Ger inte upp och vinner en känsla av sån frihet. Se filmen så förstår ni vad jag menar. Jag lägger henne som en liten fil i mitt mentala bibliotek under avdelningen inspiration, hopp, tro och tillit. Googla om Ni vill veta mer om henne.
 
Vackra underbara människa!
 
 
Så, det var det där hoppet, folks.. tappa det inte!
 
Ha det gott!
/Ann-Mari
 
 

Kommentarer

Postat av: Anki

Publicerad 2014-08-27 20:49:39

Härligt! Man måste hitta det där som inspirerar.
Vi har satt datum till sista lördagen i september... Tja som du förstår just nu kommer jag inte ihåg datumet :)....
Det vore så roligt om du kom ner hit till oss för ett besök.
Du undrade om hästarna eller shettisen för ett tag sedan. Hanna kommer flytta till Göteborg eller Linköping efter jul för högskola i tre år, det innebär att vi avvecklar hästarna. Bonnie ville vi gärna låna ut och då frågade jag om Anna var intresserad. Nu funkade inte det med deras flytt och ordnande för redan befintliga djur. Men jag tror vi hittat ett nytt hem för henne. Där emot har vi vår knabbstrup som vi vill ha ut på foder.Mitt sto är sålt och bor kvar här hos oss tills fölet är stort nog att klara sig utan mamma. Fölet ska också säljas är det tänkt. Sorgligt men man måste se sin begränsning och efter som jag inte kan rida under vinterns kalla månader pga reumatism så får det vara slut nu. Så det kommer fällas endel tårar här under hösten....
Kram

Svar: Jag hoppas på en lösning i slutet av månaden men det verkar lite svårt. Hoppas :o)
Skönt att det löser sig med ponnyn. Det är inte lätt att behöva ge upp något som varit så stort i ens liv och så länge. Men hästar kommer alltid att finnas!

Ha det gott!
Kramar!!
4-barnsmorsan

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

4-barnsmorsan

Bloggande, arbetande, funderande, njutande 4-barnsmorsa i en by i Dalarna. Skriver om livet jag lever, dagarna som går och saker som berikar min tillvaro. Blandar yta med djup, funderingar, iakttagelser och insikter går hand i hand med vardagslivet och allt det där som "bara händer" i vardagen.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela