kyrkstigen

Hemma idag också. Försöker komma ikapp med mig själv.

 

Har många tankar och känslor efter gårdagens sorgebesked men också många tankar kring utveckling och det som sker inom mig. Känns som om jag håller på att komma ikapp lite. Skulle vilja pausa lite och bara få läsa, tänka, känna, ta till mig men barn ska tas om hand, huset ska ha sitt, djuren sitt och ofta är det ju så att jag får komma i sista hand. Ger mig själv några timmar när jag ändå är här och kurerar mig så kanske jag kan helas lite på insidan också.

 

"The Secret" gav  mycket styrka till något jag redan visste och det har landat gott i magen. Jag har också en förvissning om min egen styrka, behöver bara hitta den igen.. och igen... och igen... befästa nya tankesätt och handlingar. Känner att jag är på gång, det ligger där mitt framför mig och bara väntar. Härlig känsla.

 

Pratade med mina barn om detta med sorg igår då de är berörda av det genom skolan nu. De har pratat mycket om det som hänt och hur barnen nu ska förhålla sig till sin kamrat. Känns skönt att de är engagerade. Det är ju ibland svårt med stora känslor när man är ung. Stora känslor som vill ut men som kanske inte alltid passar. Tipsade om att ingen kan hindra dem från att låta känslorna ta form i tankar. Att sända tankar till andra tror jag är något som gått lite förlorat. Att tänka kärleksfulla tankar om någon tar sig form någonstans för den personen, på något sätt. Jag är helt övertygad om det. Så varje dag kommer jag att öva mig i att sända kärleksfulla tankar till människor som står mig nära på ett eller annat sätt. Faktum är att mina tankar även gör nytta för de personer jag har svårt för att umgås med också. Så länge jag omvandlar mina känslor och tankar till något mer positivt så kommer det till nytta. Testa!

 

Igår hände förresten något stort här hemma, riktigt stort! Saga läste en bok för första gången!

Jag skulle läsa gonattsaga för henne och eftersom det var en relativt enkel text uppdelat i två stycken där den övre var en längre mening och den undre bara en enkel mening så bad jag henne läsa den undre medan jag läste den övre. Sagt och gjort ... och som hon gjorde det. Tror hon blev förvånad själv först faktiskt men när hon förstod att hon faktiskt fixade det så riktigt såg jag hur hon växte och blev så otroligt stolt över sig själv. Hon kunde! Sen skulle hon läsa för pappa också såklart men nu skulle hon läsa ALLT. Hann nästan igenom hela boken då orken tröt och vi bestämde oss för att ta resten en annan dag. Vår tjej kan läsa böcker nu. Att få ta del av allt sånt här är så coolt och så stort. ♥

 

Idag faller det snö i mängd, mest på tvären. Önskar att detta är sista snön för vintern faktiskt, men det kanske är ett önsketänkande om något. Har sagt det förut och säger det igen, jag vill INTE hindra ekosystemets naturliga förlopp men åååååh så jobbigt det känns med den kalla årstiden. Boostar mig med massor av tankar på vårtecken och känslan av en solig morgon med fågelkvitter och fläckar med bortsmält snö och framträdande gräs på gräsmattan. Ljuva känsla!

 

Tills dess får det bli happy feelings i form av musik, god mat, härliga familjen och trevliga böcker. 

 

Mitt humör har vänt och det känns underbart. Vänder blad, låter den kokong jag har omkring mig få utvecklas med kraft inifrån för att snart, snart veckla ut fjärilsvingarna och flyga iväg. Japp, känner det, tänker det, ser det hända. Love it.

 

Here I go!

 

 

Ha det gott!

/Ann-Mari