Tiden!
Har ni märkt att tiden går snabbare.... eller långsammare? Att det inte är som förut, att något är förändrat?
Vi pratade lite om det på yogan då någon av deltagarna sa att även barnen tycker att tiden går snabbare, inte bara vi "äldre". Är det så? Går tiden snabbare eller är det vi som inte är "i" tiden?
När vi åkte hem igen, jag och yogaläraren, pratade vi lite om detta med tiden och att tiden inte egentligen existerar. Att tid, på vårt sätt att se tiden på ett uppmätt och linjärt sätt, inte egentligen finns utan att tid är något av människan påhittat. För att vår hjärna måste hålla oss till något mätbart, till lite ramar och strukturer. Men egentligen alltså ingen tid... eller kanske bara tid.
Tänker att det kanske är precis som med den yogiska andningen, att man kan sänka sin andning, göra den mer långsam, djupare, kraftfullare och precis här och nu. Kan vi göra det med tiden också? Kan vi få vår egen tid att snurra långsammare eller snabbare beroende på hur vi själva agerar, alltså inte enbart pga yttre omständigheter utan faktiskt med egen påverkan?
Fundera själv på när din tid rusar eller när den går långsamt. Hur är du då? Vad gör du? Vilka tankar tänker du?
För min del snurrar mitt tidsur långsammare när jag lyckas vara grundad och här och nu. När jag är precis i stunden, nästan oavsett vad det gäller. Här och nu. När jag är ofokuserad, tänker många tankar samtidigt, har bekymmer, grubblar eller på annat sätt är mer splittrad och ogrundad - inte alls här och nu. Då hinner jag ingenting förrän dagen är slut, tiden rusar.... Eller?
Intressant tanke faktiskt och när effekten känts sådär fysiskt så kommer jag att ägna mitt här och nu mycket mer energi än tidigare.
Nej, lite mer såhär tack.....
Ha det gott!
/Ann-Mari
