Livet i en bubbla
Just nu känns det verkligen som om jag lever livet i en bubbla, på flera sätt.
Dels är det så fullt upp här hemma att jag får tunnelseende. Projekten står halvklara och jag vill inget hellre än att göra klart, bocka av på listan och vara klar med "eländet". Det känns inget kul just nu. Känner att jag har fått nog av alla projekt som väntar på att stjäla min tid och jag har svårt att se "ljuset i tunneln", målet och det som blir så bra när det blir klart. Jag vill bara slänga mig i hängmattan och sova lite... läsa lite... bara vara lite.
Just nu är livet på landet sisådär faktiskt... MEN jag vet ju, det blir bra, det blir bra, det blir bra!
Regnen har avlöst varandra i allt från duggregn till störtskurar. Värmen har inte kommit riktigt än och på sätt och vis har det varit en lättnad. Jag behöver inte stressa med odlingarna. I år är jag senare än någonsin och jag har precis fått ner potatisen. Några i jord och några i halm. Blir intressant att se resultaten sen. Ska så lite fröer och sätta ut hinkarna med tomater så småningom.
Förkylningen har brutit ut och jag har varit hemma i 1½ dag. Fy 17. Sommarförkylningar borde vara förbjudna.
Jag och 10-åringen var på getmjölkningsäventyr i helgen. Vilken resa!! Vi är ett bra team han och jag, vi känner varandra, kan ta varandras instruktioner och vi hjälps åt att komma ihåg. Det gick faktiskt bra! Getterna var ju rätt skeptiska till vilka det var som kom och "störde" i deras lugna vardag. På lördagen krånglade de sista getterna och vi fick jobba rätt hårt för att få in de sista till mjölkning. På söndagen var det tvärt om. Några getter vägrade att komma in och fick helt enkelt gå omjölkade. Känns sådär men den där getviljan kan man ibland inte göra något åt. Måste säga att det kändes rätt lättande när gårdsägarna talade om att de krånglar även för dem.
Så vi mjölkade drygt 80 getter, fodrade, fixade med mjölkmaskiner, lagade hage och åt en medhavd matsäck som smakade riktigt, riktigt bra efter 4,5 timmars jobb på morgonen. På kvällen fodrade vi och tittade till vattenhoarna, barnen myste med getterna i hagen och det var sådär himmelskt vackert och stilla. Precis i ögonblicket. Vyn med kvällssolen, getter i hagen, allt lugnt, barnen som lekte lugnt och småpratade med några getter som också ville vara med och se vad de gjorde. In the moment. Underbart!
Visade sig sedan att en get hade killat. Var ju en killing vi tyckte var väldans liten. Inte ens gårdsägarna visste att den skulle komma. Mamman hette Anna-Greta... killing fick sen heta Anna-Maria... ha ha, tror att det fanns en tanke bakom det namnet. Fint!
Nu ska jag jobba. Sista dagen på den lilla mottagningen jag jobbar på. Nu stänger den för semester och sedan förmodligen för gott. Jag går vidare till nytt. Väldigt märklig känsla.
Ha det gott!
/Ann-Mari
